Fem nya ULF-projekt bidrar till att utveckla kunskap nära praktiken

Vårens utlysning av ULF-medel har resulterat i att fem nya projekt startar 2027, i samverkan mellan Mälardalens universitet och skolhuvudmän i regionen.

Hur kan elever med olika behov få bättre möjligheter att lära sig matematik? Hur utvecklar elever på yrkesprogram det språk som behövs i arbetslivet? Och får alla elever egentligen samma utrymme att delta i klassrummet?

Det är några av frågorna som står i centrum för fem nya praktiknära forskningsprojekt inom ULF (Utbildning, Lärande, Forskning). Projekten beviljades medel i oktober 2026 och genomförs i samverkan mellan forskare vid Mälardalens universitet (MDU) och skolhuvudmän i regionen. Gemensamt för projekten är att forskare, lärare och andra yrkesverksamma i skolan undersöker frågor som har vuxit fram ur skolans praktik.

Sara Irisdotter Aldenmyr, professor i didaktik med inriktning mot samproducerad skolforskning och vetenskaplig ledare för Mälardalens kompetenscentrum för lärande (MKL), har tillsammans med verksamhetsledare Jessica Götberg och en bedömargrupp ansvarat för utlysningsarbetet och fördelningen av ULF-medlen.

De projekt som beviljats medel i år har stor spridning vad gäller den kunskap man vill utveckla. De handlar om allt från ämnesdidaktiska intressen till frågor om jämställdhet och skolutveckling i ett bredare perspektiv. Det som förenar dem är dock en tydlig ambition och genomtänkta metoder för att utveckla kunskap tillsammans, säger Sara.

De fem projekten genomförs under två år med start våren 2027. Här kan du läsa mer om de frågor som projekten ska undersöka och den kunskap som forskare och verksamma i skolan vill utveckla tillsammans.

Flexibel gruppering som didaktiskt och organisatoriskt verktyg i

Hur kan matematikundervisningen organiseras så att elever med olika behov får goda möjligheter att utveckla viktiga matematiska färdigheter? Det står i centrum för ett projekt som leds av forskaren Tuula Koljonen. Projektet genomförs i samverkan med lärare och skolledning vid en grundskola i Katrineholm.

I projektet undersöks hur tillfälliga och flexibla grupperingar kan användas i matematik­under­visningen och hur grupper kan förändras utifrån elevernas behov och det som ska läras. Särskilt fokus ligger på grundläggande matematiska kunskaper som taluppfattning, räknestrategier och begreppslig förståelse.

Målet är att ta reda på hur flexibel gruppering kan skapa bättre lärandemöjligheter och samtidigt bidra till en mer differentierad och inkluderande matematikundervisning. Lärare, skolledning och forskare kommer tillsammans att planera, pröva och följa upp undervisningen.

Språkutvecklande undervisning och samverkan inom gymnasieskolans yrkesprogram

Att utbilda sig till ett yrke handlar inte bara om praktiska färdigheter. Elever behöver dessutom kunna förstå, använda och kommunicera den kunskap som hör till yrket. I ett projekt med fokus på El- och energiprogrammet inriktning dator- och kommunikationsteknik vid gymnasieskolor i Eskilstuna och Västerås, undersöker forskarna Eva Lindström, Christa Roux Sparreskog och Annaliina Gynne, hur undervisningen kan ge elever bättre möjligheter att utveckla ett sådant yrkesspråk.

En viktig fråga för projektet är hur yrkesinnehåll och språk kan bli mer sammanflätade i undervisningen. Projektet undersöker också hur samarbetet mellan yrkeslärare och lärare i svenska, svenska som andraspråk och engelska kan bidra till detta.

Målet är en undervisning där eleverna får större möjligheter att resonera och använda språket i meningsfulla yrkessammanhang. På sikt kan det stärka både elevernas yrkeskunnande och deras övergång till arbetslivet.

Partnerskap för ResultatAnalys och eXcellens i Skolan (PRAXIS)

Skolor samlar redan in stora mängder information om sin verksamhet. Men hur kan data och forskning användas så att de faktiskt hjälper lärare, rektorer och huvudmän att utveckla skolan?

Forskarna Simon Sjölund och Jannika Lindvall undersöker detta tillsammans med Västerås stad inom pilotprojektet PRAXIS, Partnerskap för ResultatAnalys och eXcellens i Skolan. Fokus ligger på hur hållbara strukturer kan utvecklas för att lärare, skolledare, huvudman och forskare tillsammans ska kunna använda forskning, data och professionell erfarenhet i skolans utvecklingsarbete.

Projektet ska bland annat undersöka vad som kännetecknar skolor som har god kapacitet att utvecklas och hur den kunskapen kan användas i det systematiska kvalitetsarbetet. En viktig utgångspunkt är att flera perspektiv behövs, från elever och lärare till rektorer, huvudman och forskare.

Samspelet mellan jämställdhet och elevernas deltagande i gymnasieklassrummen

Alla elever ska ha samma rättigheter och möjligheter i skolan. Samtidigt visar forskning att talutrymme och lärarens uppmärksamhet inte alltid fördelas jämnt mellan pojkar och flickor. Eftersom möjligheten att delta i klassrummets samtal också hänger samman med lärandet är det en viktig undervisningsfråga.

Forskarna Olcay Sert och Marwa Amri, undersöker tillsammans med gymnasielärare i Västerås hur deltagandet faktiskt fördelas i klassrummen och hur undervisningen kan utvecklas för att skapa en mer jämlik interaktion. De undersöker bland annat vem som får ordet, hur talutrymmet fördelas och hur lärarens sätt att organisera samtalet påverkar olika elevers möjligheter att delta.

Video- och ljudinspelningar och visualiseringar ska hjälpa lärare och forskare att upptäcka mönster som kan vara svåra att se mitt under en lektion. Målet är inte bara att identifiera skillnader utan att utveckla konkreta sätt att göra deltagandet mer jämlikt.

Att leda matematiska helklass­diskussioner

En matematisk helklassdiskussion kan ge elever möjlighet att förklara hur de tänker, möta andra lösningsstrategier och utveckla sina matematiska resonemang. Men att leda sådana samtal är en komplex del av matematiklärarens arbete.

I projektet ska forskarna Maria Larsson och Daniel Östberg, tillsammans med matematiklärare vid gymnasieskolor i Eskilstuna och Västerås, undersöka vad som krävs för att utveckla och leda matematiska helklassdiskussioner av hög kvalitet.

Matematiklärarnas egna erfarenheter och frågor står i centrum och kopplas samman med forskning. I en forskningscirkel ska deltagarna återkommande planera undervisning, genomföra den och tillsammans undersöka vad som händer. På så sätt kan projektet bidra med ny kunskap om både matematiska helklassdiskussioner och hur forskningscirklar kan stödja lärares gemensamma professionsutveckling.

Vad är ULF?

ULF står för Utbildning, Lärande och Forskning och är en nationell verksamhet som bygger på lokal och regional samverkan mellan lärosäten och skolhuvudmän. Genom praktiknära forskning i samverkan stärker ULF den långsiktiga utvecklingen av det svenska skolväsendet och lärar- och förskollärarutbildningarna.

ULF - Utbildning, Lärande, Forskning