Kollegial observation och lektionsanalys i fokus – praktiknära forskning utvecklar undervisningen i Köping och Kungsör

Kan ett strukturerat kollegialt samarbete med utgångspunkt från lektionsobservationer stärka både undervisningens kvalitet och lärares professionella utveckling? Under två år har forskare från Mälardalens universitet tillsammans med lärare och rektorer i Kungsörs och Köpings kommuner prövat ett australiskt kompetens­utvecklings­program. Resultatet: stärkt undervisningskvalitet, ett gemensamt professionellt språk, och en kollegial kultur där fler röster hörs.

KOoL – ett praktiknära ULF-projekt

Utvecklings- och forskningsprojektet KOoL – Kollegial observation och lektionsanalys – leddes av Jannika Lindvall, lektor i didaktik vid Mälardalens universitet (MDU), under läsåren 23/24 och 24/25. Forskningsprojektet genomfördes inom ramen för ULF (Utbildning, Lärande, Forskning) – en nationell satsning som syftar till att utveckla praktiknära skolforskning i nära samarbete mellan forskning och skolverksamhet. Fokus för projektet var hur lärare tillsammans kan observera, analysera och utveckla sin undervisning på ett systematiskt sätt, med stöd av ett forskningsbaserat ramverk utvecklat av forskare vid University of Newcastle i Australien.

Behov av träffsäker kompetensutveckling

Bakgrunden till projektet är tydlig. Studier visar att den kompetensutveckling lärare vanligtvis deltar i har ingen eller till och med en liten negativ effekt på elevresultaten. Dessutom är helklass­undervisning sällan i fokus för de kompetens­utvecklande insatser som genomförs i Sverige.

Vi vet att lärare lägger mycket tid på kompetensutveckling som tyvärr sällan gör skillnad i klassrummet. Med KOoL ville vi pröva ett forskningsbaserat upplägg som på allvar fokuserar på undervisningens kvalitet och som har visat positiva effekter på både undervisning och elevresultat i andra länder, berättar Jannika Lindvall.

Hon förtydligar att det i internationella studier visats att kompetens­utvecklings­program som kombinerar gemensamma lektions­observationer och strukturerade samtal, både kan ge bättre undervisning och elevresultat. Verksamhetscheferna för grund- och gymnasieskola i Kungsörs och Köpings kommuner, samt rektorer från de fyra skolorna som ingick i projektet, hade identifierat behovet av att etablera en träffsäker kompetens­utveckling som gav direkta effekter för eleverna i klassrummen. Eftersom inget befintligt program passade i den svenska skolkontexten valde projekt­gruppen att testa det australiska ramverket Quality Teaching Rounds (QTR). Enligt Jannika var det forsknings­resultaten som avgjorde valet.

Vi hittade inget färdigt program som, i storskaliga effekt­studier genomförda i svenska förhållanden, visat positiva effekter på undervisningens kvalitet och som fokuserar på klassrums­undervisning. Däremot stack Quality Teaching Rounds ut genom de starka resultat som visats i Australien. Vår ambition blev därför att översätta, pröva och tillsammans med rektorer och lärare anpassa modellen till svensk skola.

Under projektet deltog cirka 50 lärare och rektorer från de fyra skolorna, vilka deltog i arbetet med att testa och anpassa materialet till svenska förhållanden.

Kollegiala rundor – fyra lärare, en lektion i taget

Kompetensutvecklingsprogrammet – Quality Teaching Rounds – genomförs i så kallade professionella lärar­gemenskaper. Fyra lärare turas om att observera, koda och analysera varandras lektioner med utgångspunkt i ett forsknings­baserat observations­protokoll (Modellen för kvalitativ undervisning). Arbetet genomfördes i följande steg.

1. Arbetet inleddes med en tvådagars workshop som hölls av forskare från University of Newcastle och Mälardalens universitet. Rektorerna och några av lärarna introducerades till och lärde sig att använda observations­protokollet genom att koda videofilmade lektioner tillsammans.
2. Nästa steg var att översätta observationsprotokollet för att anpassa det till svensk undervisningskontext. Detta genomfördes i samverkan mellan professionella översättare, forskarna från MDU och University of Newcastle samt projektdeltagarna. När den svenska översättningen var klar genomfördes ytterligare en workshop där samtliga lärare deltog.
3. Lärarna genomförde slutligen observationsrundor med stöd av protokollet på sina respektive skolor under tre terminer. En lärare i taget observerades under ett lektionspass av de andra tre lärarna i gemenskapen. Undervisningen kodades enligt observations­protokollet och i samband med lektionen analyserades den, först enskilt och sedan kollegialt.

Resultat – stärkt under­visning och professionalitet

Både före och efter deltagandet i QTR samlades data in genom lärarenkäter och intervjuer samt observationer av video­inspelade lektioner och ljudupptagningar av kollegiala samtal. Dataanalysen genomfördes med hjälp av etablerad­e metoder och i samverkan med forskarna vid University of Newcastle. Nedan sammanfattar Jannika resultaten.

Mer tid åt undervisning och tydligare kommunikation av lektionsmål

Lärarna beskriver att de efter KOoL i mindre utsträckning behöver lägga tid på ordningsfrågor och att lektionerna flyter bättre. Samtidigt ser vi att lärarna upplever att de blivit tydligare med att kommunicera målen för lektionen – något som forskning pekar ut som centralt för elevers lärande.

Undervisningskvaliteten utvecklas

Det kanske mest intressanta resultatet är att vi ser en ökning i den intellektuella kvaliteten i undervisningen. Lärarna arbetar mer med djup kunskap, djup förståelse och metaspråk. Det innebär att eleverna i högre grad får möjlighet att tänka, resonera och sätta ord på sitt lärande – inte bara genomföra uppgifter av procedurkaraktär.

Gemensamt språk för kvalitativ undervisning

Efter deltagande i QTR ser vi inte enbart en skillnad i undervisningskvalitet, utan också hur lärarna pratar med varandra. Fler röster kommer till tals, man vågar uttrycka professionella åsikter och konstruktivt utmana varandras tankar. Lärare beskriver att de har fått ett gemensamt språk för att prata om vad kvalitativ undervisning faktiskt är.

Ökade professionella kunskaper

Lärarna lyfter att KOoL bidragit till att stärka deras professionella kunskaper. De ser sin egen undervisning på nya sätt, får syn på både styrkor och utvecklings­områden och upplever att kollegialiteten har fördjupats.

Jannika summerar att resultaten var över förväntan men att det finns behov av ytterligare studier med fler deltagare och en kontrollgrupp, för att med säkerhet kunna uttala sig om effekter.

Spridning och framtid – från fyra skolor till en hel kommun

Intresset för KOoL-projektet har varit stort. Ett öppet resultatseminarium våren 2025 lockade utvecklare och skolchefer från flera kommuner i regionen. Projektet presenterades även på nationella och internationella konferenser.

Resultaten har dessutom lett till något större. I januari 2026 startade ett treårigt samverkansprojekt mellan Trosa kommun, MDU och University of Newcastle, med målet att etablera QTR i hela kommunen.

Att Trosa kommun väljer att arbeta med QTR i stor skala är ett viktigt nästa steg. Det ger oss möjlighet att studera modellen och göra effektstudier i en hel kommun, men framför allt ger det alla lärare i Trosa förutsättningar att systematiskt utveckla undervisningen tillsammans. Vår förhoppning är att resultaten från KOoL kan komma många fler skolor till del, säger Jannika.

Parallellt förs även dialoger med europeiska lärosäten om att sprida modellen vidare och möjliggöra ett större Erasmus-projekt under 2026 eller 2027.

Fortsatt arbete med kollegiala observationer

De deltagande skolorna i Kungsör och Köping har uttryckt att de vill fortsätta med QTR i någon form – trots att den forsknings­finansierade delen av projektet nu är avslutad. Tack vare det anpassade materialet och den kompetens som byggts upp kan skolorna själva driva arbetet vidare.

KOoL-projektet visar att när lärare får tid, struktur och stöd att prata om sin undervisning så händer något – undervisningen utvecklas, professionen stärks och den kollegiala kulturen fördjupas.

Läs hela rapporten:
Slutrapport av praktiknära forskningsprojekt (ULF) 2023–2025: KOoL – Kollegial observation och lektionsanalys, DiVA