Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt lyfter elevernas resultat

Genom att involvera hela lärarkollegiet i språk- och kunskapsutveckling i alla ämnen, har lärarna på Nybyggeskolan i Västerås sett en markant förbättring i elevernas prestationer och engagemang.

Nybyggeskolan, en av Västerås stads högstadieskolor, har lyckats vända trenden med låga elevresultat i flera ämnen. Genom ett språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt (SKUA) i alla ämnen har lärarkollegiet sett en markant förbättring i elevernas prestationer och engagemang. Nathalie Strindin, förstelärare i svenska, och Anna Carling, universitetsadjunkt i svenska som andraspråk vid Mälardalens universitet, har bidragit i förändringsarbetet.

Nathalie Strindin började arbeta på Nybyggeskolan i januari 2023 som förstelärare i svenska som andraspråk med ansvar för språkstudion, där hon undervisar nyanlända elever. I grunden är hon gymnasielärare i svenska och historia men sedan examen 2010 har hon arbetat på högstadiet i olika skolor i Västerås stad. Hon brinner extra för de nyanlända eleverna och i språkstudion på Nybyggeskolan får hon möjlighet att fokusera på att undervisa dem i svenska som andraspråk och bidra till en bra skolstart i Sverige.

Anna Carling arbetar som universitetsadjunkt i svenska som andraspråk vid Mälardalens universitet. Hon undervisar inom de olika lärarprogrammen, och med olika typer av uppdragsutbildningar som upphandlas av skolhuvudmän för hela kommuner, skolor eller ett mindre lärarkollegium. Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt är en av dessa uppdragsutbildningar som erbjuds och som genomförts tillsammans med Nybyggeskolan.

Fortbildning i språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt

Anledningen till att SKUA-projektet startade var att lärarna på Nybyggeskolan upplevde att elevernas svaga språkkunskaper gjorde det svårt för dem att uppnå kunskapskraven i flera av skolämnena. Detta hade framkommit genom lärarnas pedagogiska utvärdering av sin undervisning under det systematiska kvalitetsarbetet. Ledningen hörde av sig till Mälardalens universitet med en förfrågan om uppdragsutbildning, och i september 2023 erbjöds lärarna från utvecklingsgruppen, där bland annat förstelärarna ingår, att påbörja kursen språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt. Ledningen var mån om att hela skolan skulle få ut något av fortbildningsinsatsen och gav utvecklingsgruppen mandat och tid att involvera hela lärarkollegiet i utvecklingsarbetet.

Ledningen har varit helt med på tåget. Hela skolan ställdes om och vi har faktiskt fått all stöttning man kan få. De har pausat annat för att vi ska kunna ägna oss åt vårt inre arbete och det tror jag är viktigt för att vi ska lyckas och att det ska hålla i sig i längden, säger Nathalie.

SKUA i undervisningen

SKUA innebär att lägga stort fokus på språket i undervisningen oavsett om eleverna har svenska som modersmål eller som andraspråk.

Skolspråket är ju ingens modersmål och därför är ett språkutvecklande arbetssätt viktigt för att alla eleverna ska ha en chans att klara skolan, förklarar Anna. Det är ju otroligt få elever som kommer till skolan och har med sig ett språk hemifrån som räcker till i alla skolämnen.

Kursen fokuserar på arbete utifrån ett interkulturellt förhållningssätt, vilket kort innebär att ta vara på alla de kunskaper, erfarenheter och intressen som finns hos eleverna och utifrån medvetenhet om sin egen begränsade kunskap vara nyfiken på vad eleverna kan bidra med i undervisningen. Något annat som är i fokus är hur språk utvecklas – skillnaden mellan förstaspråksutveckling och andraspråksutveckling – och hur det påverkar lärandet i de olika skolämnena. För läraren handlar det om att stärka förmågan att ta sig an en lärandemiljö där olika normer, värderingar, kulturer och språk möts och utvecklas. Det handlar även om att ha höga förväntningar på eleverna och ställa höga kognitiva krav, samtidigt som de får språklig stöttning i den kontext de befinner sig (Cummins, 2017).

En viktig del i kursen är att skapa medvetenhet kring språkets roll i skolan och lärandet. Parallellt med de teoretiska delarna får deltagarna utgå från de lokala förutsättningarna i utvecklingsarbetet. Hur det ser ut på den aktuella skolan, vilka olika arbetssätt och metoder som stöds av teorin, och hur kan de användas i klassrummet. Läraren behöver förstå varför och ha teorin bakom för att kunna koppla det till elevens lärande så det inte bara blir en skojig grej i klassrummet, fortsätter Anna.

Kollegialt lärande med SKUA som utgångspunkt

Kursen är processinriktat upplagd vilket innebär att deltagarna provar på och utvärderar hur arbetssättet kan användas i praktiken mellan träffarna. Redan under fortbildningen anordnade förstelärarna SKUA-träffar för lärarkollegiet med motsvarande upplägg: lärarna läser en text, provar i klassrummet och diskuterar utfallet med sina kollegor under träffarna. De kollegiala träffarna har fortsatt även efter att kursen avslutades i januari 2024, och är nu implementerade i skolans pedagogiska utvecklingsarbete.

Det här är ju ett förändringsarbete och nu har vi hållit på sedan september 2023, säger Nathalie. Vi har lagt upp en tidsplan på sju år, så om drygt fem år ska vi kunna säga att vi är en språk- och kunskapsutvecklande skola som tar vara på våra elevers förkunskaper och erfarenheter oavsett bakgrund. Att det finns en plats här och vi hjälper dem att lyckas.

Cirkelmodellen

På Nybyggeskolan tillämpas cirkelmodellen (Gibbons,) för att integrera SKUA i det dagliga klassrumsarbetet. Cirkelmodellen är vedertagen inom genrepedagogiken där olika texttypers syften och mönster bearbetas. Beroende på vilken textgenre som undervisningen utgår från bearbetas textens olika delar, struktur, språk och innehåll. Lärarna fokuserar på elevernas förförståelse genom att undersöka vad eleverna redan känner till om ämnet, att tillsammans högläsa texterna och gemensamt bygga upp kunskapen om ämnesområdet och textgenren. De förtydligar vad de ämnesspecifika orden och begreppen betyder, och i vilka andra sammanhang de kan förekomma.

Högläsningen, som många av lärarna använder sig av oavsett ämne, tar ju mer tid men det får vi igen sen när eleverna ska läsa själva och producera sina egna texter, svara på frågor eller plugga inför provet, säger Nathalie.

Arbetet med skolämnenas texter, med utgångspunkt från ordkunskap och läsförståelse, sker i de flesta ämnen. I och med det lärarstyrda arbetssättet tydliggörs också lärarnas ledarskap i klassrummet. Lärarna modellerar, instruerar och tränar eleverna för att de efter hand ska klara av att självständigt skriva en text, läsa med förståelse eller lyckas på ett prov.

Förbättrade skolresultat

Enligt den senaste elevutvärderingen uppmärksammar eleverna att lärarna arbetar mycket mer med ord och begrepp nu än tidigare. Det framgår också att de förstår mer av undervisningen, vilket även är tydligt under lektionerna, enligt Nathalie.

Nu efter ett och ett halvt år börjar vi se framgångar – att arbetet gör skillnad och att vi ser förbättrade elevresultat, säger Nathalie. Den största skillnaden är att det märks att eleverna tycker att det är kul att lära sig, för de förstår. De tar vara på lektionerna på ett helt annat sätt och upplever själva att de lär sig. Det gör också något med klimatet på skolan. Alla förstår att vi inte är en fritidsgård och att det inte går att bara vara i skolan för att någon har sagt att man måste. Vi är faktiskt här för att förmedla kunskap som är bra för eleverna i deras liv.

Nybyggeskolans elever har haft låga resultat i läsförståelse tidigare, vilket uppmärksammats i media, men nu har det vänt och insatserna har gett resultat

Bara på den här korta tiden har vi sett att måluppfyllelsen har blivit bättre i flera ämnen. Vi har nu högre meritpoäng bland våra åttor än vi haft tidigare år och det är ju för att kunskaperna blir bättre, säger Nathalie. Enligt våra egna analyser och har vi även sett en klar förbättring bland årskurs 9:s resultat på nationella provens läsförståelsedel för de elever som läser svenska.

Det skulle jag också vilja betona, säger Anna, att det språk- och kunskapsutvecklande arbetet är att utveckla kunskapen, men att språket får bära den. Att man inte bara vet någonting någonstans i bakhuvudet utan att man faktiskt kan sätta ord på det också och förmedla vad det är man kan. I alla ämnen uttrycks ju verbala aktiviteter för att uppnå ett visst betyg, så det går inte att komma undan språket. Lärarna behöver därför ta reda på vilket språk som bär kunskapen i ditt ämne, så att eleverna har möjlighet att visa vad de lärt sig.

Nathalie berättar att lärarna just av den anledningen har analyserat läroplanens skrivningar i respektive ämne, för att ta reda på vad som är särskilt svårt för eleverna att lära sig. De har sedan haft analysen som utgångspunkt för att förändra undervisningen utifrån det språk- och kunskapsutvecklande arbetssättet.

Skolutveckling – allas angelägenhet

Nybyggeskolans framgångar bygger på, enligt Nathalie, att utvecklingsarbetet är en del av skolans systematiska kvalitetsarbete och att de gör detta tillsammans. Alla på hela skolan är inblandade: ledningen, utvecklingsgruppen och lärarna. Det är också lärarnas behov av utveckling som styr över processen. Alla vet varför de ska arbeta med SKUA och vad de får ut av det. Arbetssättet är gediget forskningsbaserat vilket motiverar en långsiktig satsning. Det går även att arbeta med punktinsatser med SKUA som bas när skolhuvudmannen, Skolverket eller Skolinspektionen kommer med sina krav på utveckling av undervisningen.

Nathalie uppmanar alla skolor att arbeta med SKUA och hon är glad för möjligheten att delta i Nybyggeskolans utvecklingsresa.

Att få vara med om en så stor förändring i skolan är otroligt roligt och givande, avslutar hon.

Referenser

Cummins, J. (2017). Flerspråkiga elever: effektiv undervisning i en utmanande tid. Natur & Kultur.

Gibbons, P. (2016). Stärk språket, stärk lärandet: språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt för och med andraspråkselever. Hallgren & Fallgren.