Text
Prosodins inverkan på elevers hörförståelse
I en artikel som nyligen publicerats presenteras forskningsresultat från fyra experiment där mellanstadieelevers hörförståelse undersökts. Eleverna lyssnade till sakprosatexter upplästa med antingen positiv eller neutral uppläsningsröst och besvarade frågor om textinnehållet.
Alexandra Dylman
Artikeln som är skriven av Alexandra Dylman vid Mälardalens universitet, tillsammans med forskarkollegorna Marie-France Champoux Larsson och Candice Francis, har titeln ”Prosody! When intonation helps and there is an effect… on listening comprehension in children”.
Kognitiva processer och psykolingvistik som forskningsfokus
Alexandra Dylman som har en doktorsexamen i psykologi från University of Essex i Storbritannien arbetade tidigare vid Mittuniversitetet och Stockholms universitet, men sedan 2022 är hon docent på avdelningen för specialpedagogik vid Mälardalens universitet. Alexandras forskning fokuserar på kognitiva processer och psykolingvistik, till exempel hur kognitiva aspekter av språk påverkar förståelse och inlärning och hur språk och känslor interagerar med varandra. Forskningsfältet är psykologi men Alexandra ser stora möjligheter att tillämpa forskningen inom skolans värld.
Jag har till exempel hållit på mycket med läs- och skrivprocesser och två- och flerspråkighet, sådant som är relevant inom specialpedagogiken
, berättar hon. Jag är inne i flera olika forskningsprojekt och i en del av dem tittar vi på tvåspråkighet, både vad gäller språkliga processer och kopplingen mellan hur språk och känslor interagerar med och påverkar varandra. Till exempel hur man påverkas av sina känslor när man ska ta beslut.
Förmedling av känslor genom prosodi
Alexandra har också intresserat sig för olika aspekter av inlärning, till exempel hur minnet och andra kognitiva funktioner påverkas av olika variabler. Utgångspunkten för den aktuella artikeln är just detta: Vilken roll prosodin har för inlärning och förståelse. Hon förklarar att prosodi – intonation, tonläge, rytm och betoning – är en källa till extralingvistisk kommunikation, vilket innebär att det inte bara är de talade orden som bär mening, utan också hur de sägs. Prosodi kan förmedla känslor, sarkasm, lögner och andra nyanser som inte alltid framgår av de faktiska orden. Barn i förskoleåldern och en bit upp i skolåldern har ännu inte utvecklat förmågan att matcha semantiken (vad som sägs) med prosodin (hur det sägs).
I takt med att barn blir äldre, någonstans mellan sex och tio år, så börjar de utveckla förmågan att faktiskt höra om någon har en annan intention än vad den säger, genom att använda information ifrån prosodin. Till exempel kanske inte alla barn uppfattar sarkasm när de är små, men de flesta vuxna har utvecklat förmågan och lyssnar både till vad som sägs och hur det sägs.
Studiens genomförande
I den aktuella forskningsstudien har emotionell prosodi använts för att undersöka hur känslan som förmedlas genom rösten påverkar elevers hörförståelse. Fyra experiment genomfördes där sakprosatexter om olika objekt och platser lästes upp via ljudklipp för elever i mellanstadieåldern. I tre av experimenten lästes hälften av texterna upp med positiv prosodi och hälften med neutral prosodi. I det fjärde lästes samma texter upp men med neutral prosodi (mänsklig röst) eller genom en talsyntes (artificiell röst).
I samband med att eleverna lyssnat på ljudklippen fick de svara på frågor om innehållet, både genom öppna frågor och flervalsfrågor. För att undvika att resultatet hade med elevers förkunskaper att göra testades även texter med påhittat innehåll.
Positiv inverkan på elevers hörförståelse
Resultatet visade att eleverna mindes mer och svarade bättre på frågorna när de hade fått informationen uppläst med en positiv röst jämfört med en neutral. Eleverna presterade även bättre när de fick informationen uppläst av en mänsklig neutral röst i jämförelse med en artificiell. De tyckte också att den mänskliga rösten var behagligare att lyssna på och lättare att förstå. Sammanfattningsvis fann forskarna att positiv prosodi, jämfört med neutral prosodi, och en mänsklig röst, jämfört med artificiell talsyntes, kan förbättra elevers hörförståelse.
Alexandra vill dock tydliggöra att elever i läs- och skrivsvårigheter fortsättningsvis kan ha god hjälp av att lyssna på en text med hjälp av talsyntes samtidigt som de läser. En studie som nyligen genomförts med vuxna visar ingen signifikant skillnad i långtidsminnet då texten blivit uppläst med mänsklig, jämfört med artificiell röst. Det är korttidsminnet som påverkats i högre grad av huruvida informationen läses upp av en mänsklig röst eller via talsyntes.
Prosodins betydelse för elevers hörförståelse är värdefull kunskap både för den tekniska utvecklingen av digitala hjälpmedel för textuppläsning, och för lärare i deras yrkespraktik. Eftersom positiv prosodi kan påverka elevers hörförståelse och minne kan den vara särskilt användbar vid genomgångar av nytt undervisningsinnehåll eller vid högläsning.
Läs artikeln i sin helhet via följande länk:
