Text
Struktur och behöriga förskollärare - avgörande för barns engagemang i förskolans aktiviteter
Lena Almqvist, professor i psykologi vid Mälardalens universitet, har tillsammans med forskarkollegan Johannes Finnman genomfört en studie som belyser hur förskollärares behörighet och strukturerade aktiviteter påverkar barns engagemang i förskolan. Studien visar att engagemang är avgörande för barns kognitiva, emotionella och sociala utveckling, och att förskolans förutsättningar spelar en central roll i att främja detta engagemang.


Lena Almqvist, Mälardalens universitet
Lena Almqvist, professor i psykologi vid Mälardalens universitet, har under flera år haft ett forskningsintresse riktat mot förskolan som en hälsofrämjande arena och dess betydelse för psykisk hälsa. Nyligen publicerades en artikel som Lena har skrivit tillsammans med forskarkollegan Johannes Finnman, universitetslektor i psykologi vid Mälardalens universitet. Artikeln är publicerad i den tvärvetenskapliga tidskriften "Early Education and Development" och har den svenska rubriken: "Engagemang i första- och andraspråkselevers aktivitetsmiljöer i förskolan – behöriga förskollärares roll och klassrumsstruktur".
Observationsstudie i förskoleverkssamhet
Den aktuella artikeln baseras på en observationsstudie där verktyget "Children Observation in Preschool" (COP) har använts. COP möjliggör för forskaren att få detaljerade glimtar av ett barns upplevelse i förskolans verksamhet under en viss tid. Detta sker genom en serie ögonblicksbilder som tas av barnet under både fri lek och strukturerade aktiviteter. Verktyget är uppdelat i ett antal kategorier som kan användas för analys, varav barns engagemang (involvement) är en av dem. Kategorin baseras på forskning som stödjer idén om att lärande sker i högre grad när barnet är aktivt och djupt engagerat. Enligt den forskning som Lena hänvisar till, definieras engagemang av barns interaktion med och respons på sin inlärningsmiljö, anpassad till deras utvecklingsstadium. Engagemang innebär också ett internt tillstånd av fokus, ansträngning och uthållighet. För att mäta barnens engagemang dokumenteras och analyseras till exempel deras kroppshållning, ansiktsuttryck, deltagande, muntliga interaktioner, uthållighet och distraktionsnivå (red. tillägg).
Observationsstudien genomfördes i elva förskolegrupper i offentligt finansierade förskolor i ett och samma län i Sverige – både stad och landsbygd. Totalt 148 barn i åldrarna tre till fem deltog i studien. Andelen barn med annat modersmål än svenska var mindre än 20 % i sju av förskolegrupperna. I resterande fyra grupper var andelen barn med annat modersmål än svenska större än 80 %.
Betydelsen av behöriga förskollärare och strukturerade aktiviteter
Artikeln är en av flera som Lena Almqvist har skrivit med inriktning mot förskolans roll och dess betydelse som hälsofrämjande arena, både för barn generellt och specifikt för barn som behöver riktade inatser. Den belyser hur barnens engagemang i förskolans aktiviteter är avhängigt såväl förskollärarnas behörighet och kompetens, som den struktur som råder i de olika aktivitetssammanhangen. En särskild utmaning finns i heterogena förskolegrupper där barnen har många olika modersmål och där de kommer från svaga socioekonomiska förhållanden.
I dessa grupper saknas det ofta behöriga förskollärare och ibland kan det endast finnas någon enstaka på hela förskolan. Dessutom kan det råda bristande kontinuitet i personalgruppen på grund av hög personalomsättning. Lena berättar hur svårt det blir med samverkan när kontinuiteten brister och där kanske ingen tar det övergripande ansvaret.
Barns engagemang - en nyckel till välbefinnande och fortsatt lärande
Lena menar att engagemang är ett viktigt nyckelord i förskolans uppdrag. Studien pekar på hur avgörande barnens engagemang är för lärande och utveckling och hur det är beroende av aktiviteterna och strukturen i verksamheten. Likaså är det avgörande att som vuxen vara lyhörd för barnens intressen och behov och då hjälpa barnen att vara uthålliga i det engagemang de upplever när de utför en viss aktivitet. Det är betydelsefullt för välbefinnandet i nuet, men ger också en grund för fortsatt lärande i kommande skolgång.
Många barn är väldigt engagerade i det de gör i förskolan, men det finns också barn som behöver mycket stöd i sitt engagemang. Ett centralt uppdrag för förskolan är att främja alla barns engagemang. Lena menar att det till och med kanske är viktigare än läs- och skriv- samt matematikfärdigheter som förskolan nu fokuserar mycket på i sitt uppdrag — åtminstone lika viktigt. Oavsett aktivitet är det avgörande att barnen känner meningsfullhet och engagemang och att deras uthållighet tränas. Uthållighet har både med känsloupplevelse och kognition att göra.
Engagemang skapas i samspel med andra
Samverkan är inte bara viktigt inom personalgruppen, utan även för att barnen ska lära sig, öva och utveckla sin förmåga att samarbeta och samspela med andra. När det gäller just samspelet mellan barnen i språkheterogena grupper är det svårt för barnen att ta stöd och hjälp av varandra, vilket sker bättre och lättare i språkhomogena grupper. Utan detta samspel blir det svårare att känna engagemang och vara uthållig, vilket kan leda vidare till lägre känsla av tillhörighet och meningsfullhet, och i värsta fall till psykisk ohälsa. Trygghet, tillit och självförtroende grundas i förskolan där barnen känner engagemang i det de upplever som roligt och meningsfullt, och där de upplever att de får stöd och stimulans av de vuxna och av varandra.
Behöriga förskollärare - nyckeln till en likvärdig förskola
Lena Almqvist menar att förskolan har svårt att klara sitt uppdrag med de brister som finns idag, det vill säga för liten andel behöriga förskollärare, stor personalomsättning och bristande kontinuitet. Utmaningen att möta heterogena barngrupper som består av barn med så många olika modersmål, och många gånger från hemförhållanden med socioekonomiska utmaningar, kräver hög andel behöriga förskollärare och en anpassad organisation.
Svårigheten med dessa barngrupper har inte att göra med att barnen har utländsk bakgrund och andra modersmål än svenska. Problemen består i att de med sina olika förutsättningar och faktorer, som de inte själva kan rå över, inte erbjuds en likvärdig förskola jämfört med de barn som har svenska som modersmål - det uppstår ett så kallat opportunity gap - vilket innebär att de redan från början får sämre förutsättningar till engagemang, lärande och utveckling. Därmed blir barns skiftande förutsättningar i förskolan ett demokratiproblem och förskolan blir inte heller likvärdig för alla barn.
Fortsatt forskning
Lena Almqvist fortsätter sin forskning inom fältet och hoppas att resultatet av ovan beskriven observationsstudie kan vara en betydelsefull del i samtalet och opinionsbildningen kring den svenska förskolan och dess uppdrag. Resultatet av studien utgör viktig kunskap för både nationella beslutsfattare och lokala skolhuvudmän. Vill du läsa artikeln i sin helhet så är den möjlig att ladda ner via tidskriftens webbplats.
Vill du veta mer är du välkommen att ta kontakt med Lena.
Kontaktuppgifter till Lena Almqvist, Mälardalens universitets webbplats Länk till annan webbplats.
Text: Mait Walderlo (med tillägg av redaktören angående observationsverktyget COP)
KATEGORIER