Text

2025-01-24

Föräldrars stöd — en viktig faktor i barns språk-, läs- och skrivutveckling

Annika Axelsson, vid Mälardalens universitet, har nyligen disputerat med en avhandling som bland annat ritar in föräldrarna på kartan över faktorer som influerar barns språk-, läs- och skrivutveckling.

Porträtt av ljushårig kvinna med mörka glasögon.

Annika Axelsson, foto: Jonas Bilberg

Annika Axelsson har ägnat en stor del av sitt yrkesliv som lärare på lågstadiet åt att undervisa elever i läsning och skrivning. Ett arbete som varit mycket stimulerande och roligt, men även frustrerande då hon inte kunnat hjälpa alla barn att utvecklas i den utsträckning hon önskat.

”Det har funnits en grupp barn varje år som kämpat mycket hårdare än andra för att lära sig läsa och skriva”, berättar Annika, vilket även bekräftas i forskning och statistik.

Frustrationen som hon upplevde drev henne att söka olika former av fortbildningar på egen hand och så småningom sökte hon till speciallärarprogrammet vid Mälardalens universitet (MDU). Men det är inte bara det yrkesmässiga intresset för elevers läs- och skrivutveckling som drivit henne att utvecklas. Föräldraerfarenheterna har också medfört ökad kunskap om och förståelse för barns språk-, läs- och skrivutveckling – även för elever i läs- och skrivsvårigheter.

”Precis som i läraryrket kan man många gånger som förälder söka ett kvitto på att det här är bra att göra och det här ska du låta bli. I det där spänningsfältet är man ju många gånger osäker. Samtidigt som man efter hand får erfarenhet och någon slags egen uppfattning om att just det här funkar och att det enda är att öva på olika sätt.”

De professionella och privata erfarenheterna har stärkt hennes intresse för barns språk-, läs- och skrivutveckling samt stärkt hennes uppfattning om att föräldrars engagemang har betydelse.

Föräldraintervjuer en ögonöppnare

Efter att ha arbetat som speciallärare i grundskolan i några år fick hon en tjänst som adjunkt i specialpedagogik vid MDU, och det var i den rollen som hon fick en förfrågan om att assistera i ett forskningsprojekt. Det handlade om barns övergångar till och från förskoleklass och det var föräldrarnas perspektiv som skulle studeras närmare. Annika fick uppdraget tillsammans med två andra forskare att genomföra föräldraintervjuer, och erfarenheterna från dessa blev en ögonöppnare. Annika slogs av att föräldrarna hade så mycket intressant att berätta om barnens språk- och skriftspråksutveckling, och att de var så engagerade i att stödja sina barn.

Under dessa intervjuer väcktes Annikas intresse för föräldrars berättelser om hur de stödjer sina barns språk-, läs- och skrivutveckling. Detta blev sedan upprinnelsen till hennes doktorandstudier och avhandlingen med titeln ”Faktorer som influerar barns språk-, läs- och skrivutveckling i didaktiska rum med särskilt fokus på föräldrar”.

Fokus på barns språk-, läs- och skrivutveckling ur ett föräldraperspektiv

Genom tre delstudier undersöker Annika vilka faktorer som påverkar barns språk-, läs- och skrivutveckling under åren i förskola, förskoleklass och årskurs 1 - bland annat genom lärares och föräldrars högläsning. Två av studierna baseras på intervjuer med föräldrar till barn i förskoleklass och årskurs 1, medan den tredje är en systematisk litteraturstudie där kännetecken på språkfrämjande högläsningsstunder sammanställts.

Intervjuerna visade att föräldrarna använder högläsning eftersom de tänker att det är bra, men de är inte alltid medvetna om vad som utvecklas i barnens språk eller hur de kan stimulera till ytterligare utveckling. Annika belyser hur föräldrar, genom medveten högläsning, kan skapa didaktiska rum i hemmet som främjar barnens språkutveckling.

Litteraturstudien visar att både föräldrar och lärare har stor betydelse för barns språkutveckling. Den innehåller även rekommendationer till båda parter om hur högläsningsstunder kan planeras och genomföras för att framförallt främja språkutvecklingen. Analysen visar att de rekommendationer som ges till lärare med fördel också kan tillämpas av föräldrar.

Föräldrars bidrag till barnens språkutveckling

I avhandlingen används begreppet didaktiska rum som avser något mer än fysiska rum, som klassrum eller vardagsrum. Didaktiska rum uppstår där vuxna – lärare eller föräldrar – driver på barns språk-, läs- och skrivutveckling på ett eller annat sätt genom olika former av interaktioner med barnen. Lärare förutsätts göra det i skolan och i hemmet kan föräldrar göra motsvarande, men för det förutsätts ofta mer kunskap. Annika menar att det inte tidigare lyfts fram i tillräckligt stor omfattning hur betydelsefulla föräldrarna är i främjandet av barns språk-, läs- och skrivutveckling under den unika utvecklingsperioden upp till 8-års ålder. Såväl lärare och föräldrar som mor- och farföräldrar har betydelse, exempelvis som högläsare för barnen i de didaktiska rum som går att skapa.

Det Annika vill lyfta fram genom sin forskning är att föräldrar spelar en avgörande roll i att stödja och främja sina barns språkutveckling genom aktiviteter som högläsning. Hon betonar även behovet av att öka föräldrarnas förståelse och kunskap om de processer som sker under läsningen. Ett begrepp som introduceras i avhandlingen är högläsningsstunder. Detta för att påvisa att högläsning handlar om fler saker än att läsa högt. Genom högläsning kan till exempel barns ordförråd utvecklas då de exponeras för nya ord och begrepp. Sådan utveckling förutsätter att den vuxne pausar själva läsandet och förklarar ords betydelse. Genom dels högläsningen, dels samtalen i samband med högläsningen kan barnens hörförståelse öka, vilket tidigare studier visat utgör grund för läsförståelseutvecklingen.

Stöd för föräldrar

I de lässatsningar som görs i Sverige ligger fokus bland annat att på att öka förskollärares, lärares och skolbibliotekariers kunskap om läsfrämjande insatser. Genom avhandlingen vill Annika vidga perspektivet genom att “rita in föräldrarna på kartan”.

Men föräldrar är en heterogen grupp. Några har bättre förutsättningar än andra att stödja sina barns språk-, läs- och skrivutveckling genom exempelvis högläsning och läxläsning. Det Annika vill bidra med är bland annat exempel som kan fungera vägledande för föräldrar som vill stödja sina barns utveckling utan att riktigt veta hur. Under avhandlingsarbetet synliggjordes många av de aktiviteter som både föräldrar och lärare gör i olika didaktiska rum. I den systematiska litteraturstudien förklaras elva kategorier, tillika rekommendationer, för lärare och föräldrar att använda i högläsningsstunder där syftet främst är att främja barns språkutveckling.

Annika Axelsson disputerade under hösten 2024 och som forskare väntar nya uppdrag, men även fortsatt undervisning i speciallärar- och specialpedagogprogrammen. Där ges hon möjlighet att synliggöra föräldrarnas viktiga roll i barnens språk-, läs- och skrivutveckling ännu mer.

Avhandlingen är publicerad i Digitala Vetenskapliga Arkivet - DiVA och kan laddas ner där.