Forskning med interaktion som gemensam nämnare

2024-12-19

Den 19 december hade Mälardalen INteraction and Didactics research group (MIND) sitt tredje mini-symposium med titeln “The Interactional Footprints of Learning and Teaching with(out) New Technologies”.

Mälardalens INteraction and Didactics resarch group

Forskargruppen MIND fokuserar på den meningsskapande interaktion som sker mellan parterna i olika undervisnings- och lärandeaktiviteter i förskola och skola. För att kunna analysera interaktion i helklass- och gruppundervisning sker observationer som dokumenteras med videoinspelningar och ljudupptagningar. Forskningen syftar till att förbättra kvaliteten på undervisning och lärarutbildning och sker därför i nära samverkan med praktiken. MIND leds av Olcay Sert, professor på Mälardalens universitet.

Under dagen presenterade några av forskarna både pågående forskning och resultat som på olika sätt har med interaktion i skolmiljöer att göra. Forskare från Linköpings och Stockholms universitet deltog också och bidrog med intressanta presentationer.

Presentationer

Helena Tegler, universitetslektor vid Mälardalens universitet, presenterade preliminära resultat av en studie baserad på CARM-workshopar där lärare och elevassistenter i anpassad grundskola deltagit. Under ledning av forskare analyserade deltagarna ett videoklipp av en välbekant interaktion och reflekterade över detta i paneldiskussioner som dokumenterades. Helenas pågående studie syftar till att undersöka om de fem villkor som ingår i verktyget EC-CTES (The Enabling Conditions for Collective Teacher Efficacy Scale), som mäter lärares självförmåga, kan identifieras i paneldiskussionerna.

Merve Bozbiyik, postdoktor vid Mälardalens universitet, berättade om ett pågående forskningsprojekt där lärares och universitetsstudenters perspektiv på deltagande, engagemang och välbefinnande utforskas. Data samlas in genom observationer i helklass och studien är tvärvetenskaplig då den även involverar forskare i vårdvetenskap.

Silvia Kunitz, universitetslektor vid Linköpings universitet, berättade om ett projekt där en mänsklig robot används som samtalspartner när teknikelever löser ett matematiskt problem. Interaktionen mellan eleven och roboten studeras i två avseenden: när roboten är programmerad för att leda till den rätta lösningen och när den leder eleven i fel riktning. Hur interagerar eleverna i de båda scenarierna och litar de på sin egen förmåga att lösa uppgiften?

Robin Samuelsson, biträdande lektor, och Olcay Sert, professor vid Mälardalens universitet, berättade om en pågående forskningsstudie där de observerar förskolebarn som interagerar med varandra när de lär sig använda en programmeringsrobot (Blue bot). Studien fokuserar på hur barnen samarbetar eller konkurrerar med varandra i undervisnings-/lärandesituationen.

Marwa Amri, doktorand vid Mälardalens universitet, undersöker hur lärare skapar tankeutrymme i samband med ett projektarbete i engelska på gymnasiet – zone of proximal thinking. Genom observationer fångas lärarens dialog med eleverna och hur de stimuleras till eget tänkande på olika sätt.

Klara Skogmyr Marian, universitetslektor vid Stockholms universitet, presenterade preliminära resultat från en studie där elever i ett introduktionsprogram med svenska som andraspråksbakgrund interagerar och lär i samband med ett dramabaserat undervisningsprojekt.

Amanda Hoskins, doktorand vid Linköpings universitet, berättar om en studie där hon undersöker hur olika sorters pedagogiskt material påverkar gymnasieelevers interaktion i språkundervisningen. Med utgångspunkt från muntliga uppgifter och två typer av pedagogiskt material (utklippta bilder och faktiska materiella föremål) jämfördes elevernas interaktion då de tillsammans utförde uppgiften.

Referaten är skrivna av Pia Ekholm Johansson